Du använder en gammal webbläsare! Uppgradera till en annan webbläsare för att kunna uppleva denna sidan.

  • Operation i narkos

    • Start Operation i narkos

Detta är en allmän information om narkos skriven för våra patienter på Art Clinic. Informationen gör dock inte anspråk på att vara heltäckande. Om du, efter att ha läst igenom detta, har ytterligare frågor angående narkosen är du välkommen med dina frågor till oss i samband med din konsultation på kliniken.

Anestesi såsom generell anestesi (sövning/narkos), regional anestesi (bedövning av specifika nervbanor till en kroppsdel) eller lokalanestesi (bedövning av nerver i ett hudområde som skall opereras) används ensamt eller i kombination i samband med kirurgiska ingrepp för att patienten inte skall uppleva smärta eller annat obehag vid operationen.

Anestesiologi som medicinsk specialitet omfattar i Sverige kunskaper om narkos, intensivvård och smärtlindring och utövas av både anestesi-/narkosläkare och anestesi-/narkossjuksköterskor.

Preoperativ bedömning inför narkos

Inför behandlingen får patienten fylla i en hälsodeklaration samt en specifik deklaration för narkosen.

Art Clinic har fast anslutna narkosläkare och narkossjuksköterskor som gör en medicinsk bedömning av din hälsodeklaration. I vissa fall kan man behöva komplettera hälsodeklarationen med laboratorieundersökning och EKG. Man kan i förekommande fall även be att få kompletterande uppgifter från annat sjukhus eller vårdcentral, för att ta del av den informationen måste kliniken få patientens skriftliga medgivande. Utifrån denna information gör narkosläkaren en bedömning av eventuella risker och skräddarsyr sedan din narkos inför operation eller eventuellt avråder från operation.

Förberedelser inför narkos

Du kommer att få specifika instruktioner om dina förberedelser inför operationsdagen. Följer du inte dessa instruktioner kan vi komma att tvingas ställa in din operation p.g.a. hög risk för komplikationer.

Narkosförberedelser på Art Clinic operationsdagen

Man får en venkanyl i armvecket eller på handryggen. En kanyl är ett tunt plaströr som förs in i ett blodkärl, och genom venkatetern kan man tillföra vätska som saltvatten eller sockervatten. Via denna venkateter ger man sedan narkosmedel vid nedsövningen.

Innan man sövs skall man gå på toaletten för att kissa så att urinblåsan är så tom som möjligt under operationen.

Premedicinering

Inför operation får patienten mediciner vilka sväljes ned med lite vatten. Dessa tabletter är läkemedel med avsikt att förebygga eventuell smärta och illamående efter operationen. Patienter med magsäcksproblem får då även dricka en vätska för att neutralisera den sura magsaften.

Narkos

Syftet med generell anestesi är att patienten inte skall känna smärta eller annat obehag av operationen samt i vissa fall att patienten inte skall röra sig under tiden operationen pågår. Detta uppnås med hjälp av läkemedel som tillförs patienten via blodbanan (intravenös anestesi) eller genom att patienten inandas läkemedlet (inhalationsanestesi), men oftast är det en kombination av båda anestesiformerna.

Komplikationer som beror på narkosen och narkosmedlen är mycket sällsynta. Riskerna med narkos är till stor del mer beroende på dom eventuella hälsoproblem som patienter har. Om man är ung och frisk är riskerna med narkos väldigt små. Det är få patienter som har ett så nedsatt hälsotillstånd att man avråder från narkos. Genom hälsodeklarationen får man en god uppfattning av patientens hälsoläge och kan utifrån detta bedöma de eventuella risker det kan innebära med en narkos.

Själva insomnandet går snabbt sedan man tillfört insomningsmedel. Samtidigt som insomningsmedlet ges får man andas syrgas via en ansiktsmask som narkosläkaren eller narkossjuksköterskan håller framför ansiktet.

Under hela det kirurgiska ingreppet är patienten därefter sövd genom att narkosmedel och syrgas tillförs kontinuerligt till lungorna. Detta sker genom att patienten andas i en ansiktsmask men om ingreppet är mer långvarigt så sker det genom att en s.k larynxmask som placerats i munhålan strax bakom struplocket och genom vilket man andas narkosgaserna. Detta sker då patienten sover varför det inte är något man märker. Man kan däremot då man vaknat notera att det varit något i munhålan. Vid vissa kirurgiska ingrepp behöver man i stället för en larynxmask placera ett plaströr i luftstrupen. Det sker också då patienten sover. Efter detta kan patienten ha en förnimmelse eller ett visst obehag av att det varit något i halsen men denna upplevelse försvinner i regel inom ett dygn.

Eftersom man inte ätit eller druckit vätska på många timmar behöver man tillföra vätska till patienten. Det sker via den kanyl som har införts i ett blodkärl på handen eller i armvecket. Den vätska som tillförs är saltvatten i första hand men även andra vätskor kan tillföras. Kirurgen är noggrann med att stoppa all blödning varför man kan göra många kirurgiska ingrepp utan någon stor blodförlust. Den blodförlust som uppstår kompenseras genom att man ger vätska i blodbanan som en ersättning.

Under narkosen känner man inte av urinen som samlas i blåsan. Man kissar inte utan det samlas vätska i urinblåsan. Blir operationen enbart en eller par timmar lång kan man kissa igen efter operationen. Blir operationen längre behöver man eventuellt ha en urinkateter i urinblåsan för att undvika att för mycket vätska ansamlas. Denna kateter placeras i urinblåsan via urinröret då man är sövd och den tas bort på uppvaksavdelningen sedan man vaknat och kan kissa själv igen.

Patienten övervakas under hela narkosförloppet genom att man kontrollerar patientens medvetandegrad, andnings- och hjärtfunktion (kontroll och mätning av EKG, blodtryck, puls, syrsättning i blodet, andningsfrekvens och koldioxid i utandad luft). Man kontrollerar även regelbundet oxygen/syrgas-tillförsel till patienten samt hur mycket narkosgaser patienten erhåller.

Vid operationens slut avbryts tillförseln av narkosgaser varvid patienten vaknar upp. I detta skede tar man även bort den larynxmask eller det luftstrupstub man haft under operationen. Under narkosen kan patienterna ha haft drömmar av varierande slag. Däremot pratar patienterna inte själva.

Postoperativt / efter narkosen

Även om man med moderna narkosmedel vaknar väldigt fort och är ”klar” i huvudet, lämnar narkosmedlen dock inte kroppen helt förrän efter flera timmar, i vissa fall först efter 12-24 timmar. Man skall därför inte vara ensam under denna tid och man skall ha någon som följer med under hemtransporten. Ej heller skall man vara ensam hemma första natten utan man skall ha någon att få hjälp av vid eventuella problem. De flesta patienterna som har haft narkos vaknar dock successivt upp på någon eller några timmar utan att ha några större problem.

Det förekommer att patienterna kan må illa och även ha kräkningar. Det beror på operationen i sig och på narkosmedlen men somliga patienter är mer känsliga än andra. Det är viktigt att patienterna före operationen anger om de tidigare i samband med narkos haft problem med illamående och kräkning, eller om de har problem med åksjuka. Man tillför efter behov läkemedel som kan motverka illamåendet.

Smärta i operationsområdet kan också förekomma och man ger då smärtstillande medel efter behov.

Innan hemgång skall man kunna dricka och äta utan att bli illamående, du skall även uppsöka toaletten.

Redo för nästa steg?

Fyll i ett sökord och tryck på Enter